Human power- råstyrka, tankeverksamhet eller hjärta?

Jag älskar läsning som visar på hur vi skapar drivkrafter mot en hållbar framtid. Frågan är om människan gör bäst ifån sig om vi använder muskler, hjärna eller hjärta?

Hjärna ger

• Smart energianvändning
• Innovationer och utveckling
• Vi undviker framtidens fällor

Muskler ger

• Möjlighet att cykla & gå
• Viss möjlighet att generera sin egen el eller rena vatten
• Håller oss människor varma

Hjärta ger

• Vi vi ger möjligheter för kommande generationer
• Vi lär av varandra och skapar utveckling
• Vi ställer krav på teknikutveckling, så att den passar in i våra liv

Hur påverkar vi beteendet för att skapa ett hållbart samhälle?

Beroende av vem du är, påverkar du klimatet på olika sätt, är du man, kvinna, fattig eller rik, dessa saker styr hur din klimatpåverkan är, det är fastslaget om och om igen, i forskning och i andra studier. Det blir ofta så att vi konstaterar att det finns skillnader, men det är detta vi måste bryta ner, till att förstå vad det är som gör att vi påverkar klimatet mer eller mindre.

Jag påstår att det finns för många bevis och studier på att det är en skillnad, om du är fattig eller rik mm. Det vi vill se mer av är exempel på vad det är som gör att vi kan minska klimatpåverkan, varför forskars det så lite på detta?

När det handlar om teknik är det enklare att finna förklaringar, då kan vi enkelt räkna på hur mycket byggnader kan minska sin energianvändning. Det är faktiskt inte bara byggnader som använder energi, det är människan som använder energi i byggnader, alltså måste vi även förstå människan.

Summan av denna monolog är:

• Forska mer på hur vi förändrar beteende, inte vilket beteende som påverkar klimatpåverkan.
• Forska mer på hur människor kan påverkas för att använda mindre energi i sina bostäder, inte hur vi bygger bostäderna.

Tekniken- Människans bästa vän

Jag har en aning att flera av er läsare älskar teknik, inte för att teknik är teknik, utan för att teknik får er att tänka och pilla med saker och ting, den får människor att utvecklas. För vissa personer är en ny mobiltelefon fantastiskt, särskilt i början, då det gäller att utforska. När jag läser att teknik är en av de viktigaste hörnstenarna i klimatfrågan, då blir jag intresserad. När resultatet av detta läsande är att teknik möjliggör klimatförbättringar för att människor kan leva på ett effektivare sätt, då är det härligt.

Jag läste om 21 Eco-visualiseringar, som är ett bra exempel på att skapa intresse och förståelse, genom att använda teknik! Visualisering av klimatpåverkan är ett område jag tror starkt på, klimatfrågan är ännu för obegriplig och opersonlig, detta kan lösas med nya sätt att se på saker.

Starta maskinerna, det är rea på börsen!

Vi prata ofta om att minskad konsumtion är en av lösningarna i klimatproblematiken. Vi har en öppen elmarknad, där priset skall sättas efter efterfrågan. I Danmark fick du nyligen betalt för att göra av med el, detta eftersom produktionen inte gick att bromsa. Det hänger ihop med stor andel vindkraft i produktionen.

Om vi effektiviserar oss framåt, samtidigt som det byggs för mycket elproduktion, innebär det då att priserna sjunker. På något sätt måste elen finansieras. Detta är ett tydligt exempel på hur vi i framtiden kommer betala/ få betalt för effekten snarare än energin. Det blir en nöt att knäcka för alla energibolag att ställa om kommunikationen, om vi kommer dit.

Det bästa jag kan göra för att minimera klimatpåverkan är;

Skrota bilen, inte skaffa barn eller äta mindre kött? Det finns många sätt för oss att minska klimatpåverkan. I en Brittisk studie har de frågat människor vad det bästa de kan göra för att minska klimatpåverkan är. Svaren är många och av varierande sort, några intressanta delar som lyfts fram är;

• Tänk dig för när du köper
• Köp mindre
• Flyg mindre
• Bli en miljöaktivist och engagera dig 10 timmar i månaden
• Isolera mera

Sedan fanns det en som gav svaret nedan, vilket jag tycker summerar det hela på ett bra sätt (skapa en ”snackis”, få människor att vilja debattera frågan, det är pedagogiskt och leder oss framåt).

”Change the minds of those around you. Discuss, argue, debate. Make this a tea break, dinner-table discussion. I suggest that those responding to this article are already doing more than the average – the crucial thing is bring others doing little or nothing into the debate. Everyone I know seems to have a Daily Mail-informed sceptic or denier in their family – but few seem prepared to broach the subject. Yet we can, over time, change the prevailing social mores – smoking being a key example. That should be our aim, one chat at a time.”

Papper eller porslin? Det lilla i det stora!

Klarar en global organisation som fortfarande använder pappmuggar att minska sina CO2 utsläpp med 40 % på tre år? Det är aldrig enkelt att svara på, eftersom företags miljöpåverkan speglas av dess verksamhet. Det räcker att jämföra ett producerande företag med ett kunsultbaserat, de skiljer sig markant på sin miljöpåverkan, och det är olika saker som krävs för att minska denna. En sak är säker, det krävs mycket av teknik och människa!

För er som tidigare läst bloggen så vet ni om min kärlek till jämförelser, senast mellan barn och professorer, idag kör jag vidare med globala företag och dig som dricker kaffe.

För att lyckas med miljöarbetet/ klimatarbetet/ energieffektivisering/ nästan vad som helst, så finns likheter att arbeta med.

1. För det första, förstå din nuvarande situation och vart du vill komma. vi har detta och vi vill spara 40%. Eller jag använder idag pappmugg och skall i framtiden använda porslinsmugg.
2. För det andra, använd befintlig teknik på ett innovativt sätt. Effektivisera transporterna eller köp en diskmaskin energiklass AA och minska ner på kaffedrickandet.
3. För det tredje, säkerställ att personalen är engagerad och känner möjligheter till kontroll och delaktighet.  Visa hur varje individ kan medverka till minskad miljöpåverkan, och ge dem feedback på förändringar! Berätta för dina vänner om att du nu inte behöver sophämtning lika ofta och att du sover bättre.

Det finns vissa som hävdar att pappmuggar är effektivt. Det är många faktorer att räkna med (energi -kol/el/fjärrvärme/sol/vind/vatten/kärnkraft eller återvinns en pappmugg/blir den fjärrvärme eller blir den skräp?), resurseffektivisering bör vinna i längden och därmed göra porslinsmuggen till en vinnare, men det är en stor fråga rent tekniskt! Otekniskt handlar det snarare om att kaffet smakar bättre i en porslinsmugg (Ett argument för att ta kål diskussionen).

Idag är det en viss status, en identifiering att visa att man inte är en slösare, att man är en effektiv och medveten som person. Visst är det lite image med att använda porslinsmugg, kranvatten (kolla restaurangerna), cykel, tåg (gäller inte för er som sporadåker till följd av askan), miljöbil, rättvisemärkta kläder mm. Det är en kedja som idag involverar mängder av människor, en del går ännu längre, de kallas Friganer. Frigan & dumpstring är nya ord för mig, som snarare förknippas 80-talets miljömuppar än dagens klimathjältar som kör miljöbilen Tesla Roadster för att det är coolt!

Strategi får oss att lyckas med klimatarbetet

Vi bestämmer oss inte över en natt att vi skall byta ut alla glödlampor till lågenergilampor eller att vi skall sänka inomhustemperaturen. Vi kanske tror att så är fallet, men i själva verket görs detta val efter en lång påverkan som fått mogna inom oss. Beteendeförändringar tar tid! Vi måste förstå förloppet för att skapa nya beteenden. Världen är i en ständig  förändring, så det handlar även om timing.

Earth hour skapade mycket rubriker, och får människor att tänka nytt, att testa, att se, diskutera och att höra att vi kan påverka. Det är en kort aktivitet, men diskussionerna vara under lång tid och påverkar oss och våra tankar längre än vi tror. Det har en viktig roll i en stor vision om en hållbar värld.

Ofta är det inte lika genomtänkt när vi skall arbeta med att minska klimatpåverkan, ibland verkar vi utifrån dagsform utan någon klar vision om hur vi påverkan framtiden. Det gäller att bryta ner vardagliga ting till greppbara aktiviteter som ökar förtsåelsen och får oss att starta transformeringen mot mer hållbara beteenden.

Jag läste nyss en artikel (Overcoming the Seven Sustainability Blunders) om ”blunders/misstag” som ofta görs när vi skall arbeta med hållbar utveckling och hur vi skall agera för att undgå dessa. Det är en av de bättre sammanställningarna jag läst, ett bra underlag när du skall skapa en strategi med mål att förändra beteenden.

Earth hour visar vårt engagemang, ta vara på det!

En miljon deltagare förra året! Det är en potential som intresserar mig, hur gör vi för att ta vara på den? Förenkla gärna, gör det tillgängligt för alla!

Träffar på Google

• ”27 mars” 3,67  miljoner
• ”Earth hour” 1,74 miljoner
• ”Blogg Earth hour” 400
• ”släck lampan” 12 000

Frågor vi ställer oss?

• Kan Earth Hour bli en global dag att fira?
• Kommer den att vara röd i våra kalendrar om fem år?
• Varför ska jag delta?
• Kommer politikerna att lyssna på människors vilja att förändra?

Vi har många svar samtidigt som vi har många frågor. Det handlar om att ta vara på det globala engagemang, och skapa en förändring av detta. För att lyckas måste vi se till att människor fortsätter visa sitt engagemang, vilket leder in oss på dagens sista lista, den som gör att vi tar till vara på potentialen.

• Klappa på axeln, visa att människor gjort ett bra val
• Människor vill känna tillhörighet
• Skapa grupper som de kan identifiera sig med
• Visa att engagemang ger kontroll, påverkas beslutsfattare?
• Ge positiv feeback från det engagemang som visats

En stor potential, som vi måste ta vara på!

Ändrat beteende, den bästa investeringen för dig och mig

Vi utvecklar tekniken för att den skall minimera vår klimatpåverkan, ibland är framstegen påtagliga, såsom med EUs EKOdesignkrav som siktat in sig på att inom EU spara 1 116 TWh till 2020. Kravet innebär att produkter måste klara av olika nivåer, tex att en TV inte får använda mer än 1 W i stand-byförbrukning.

Det är inte köparen själv som ställt kravet. Köparen och användaren av produkter har ofta dålig uppfattning om energianvändningen, varvid styrning måste ske på annan nivå. Det måste ställas direkt på de som tillverkar produkter. Detta är bra, det gynnar oss alla?

Rättar du dig inte i ledet (där vi väntar på att minimera klimatpåverkan) kommer någon annan att ordna en kö för dig. När vi pratar minskad energianvändning för stand-by förbrukning är det ok, men nästa gång kanske det är lagkrav på bilars effekt, datorers prestanda eller annat som faktiskt påverkar dig. Vissa av dessa delar är en följd av att vi inte lyckats anpassa vårt beteende till den resurseffektiva värld vi skall samsas på. Fortsatt gäller att engagera människorna, så att vi ser vår påverkan, och där vi ges en möjlighet att lära oss hur vi skall agera för att själva minimera klimatpåverkan. En sak är säker, du måste se och känna för att välja rätt sätt att använda TVn på rätt sätt.

Klimatforskning på din egen nivå

Klimatfrågan blir ofta abstrakt och något forskare sitter och diskuterar på sina kanter, eller försöker förklara för politiker. Klimatförändringarna är den största utmaningen mänskligheten står inför. Forskare är överens, men politiker rättar sig inte i ledet av forskare. Det handlar om realpolitik, att rätta politiken efter att försvara och utöka makten, utan hänsyn till moraliska eller ideologiska principer. Köpenhamnsmötet är ett tydligt exempel, då inget åtagande gjordes, samtidigt som forskarna var överens om att mer måste göras för att begränsa temperaturökningen.

Christian Azar (utsedd till mäktigast i miljö-Sverige) och Daniel Johansson på Chalmers tar nu nya grepp i att finna engagemanget, på folknivå. De har utvecklat CCC Chalmers Climate Calculator, som möjliggör det för privatpersoner, studenter, journalister, politiker och klimatförhandlare att via webben testa olika scenarior och se vad det innebär i temperaturökning.

Det är ett intressant angreppssätt, som skapar engagemang och förståelse. Vilket är en av förutsättningarna för att realpolitiken skall kunna lösa klimatfrågan. Engagemang är en fantastisk drivkraft, oavsett om det handlar om ett barns vilja att lära sig gå eller människors engagemang i att efterlämna ett hålbart samhälle. Nu väntar vi och ser om Azar kan stå upp för utmärkelsen mäktigast i miljö-Sverige.