Energimätning, inte i mitt hem, om det inte är snyggt?

Vi ser flertalet lösningar för energimätning komma fram nu (men leder det till minskad energianvändning?), det är enklare varianter av energimätare som du placerar mellan vägguttaget och apparaten som skall mätas. Dessa lösningar har säkert släckt många energinyfiknas törst, men fungerar de även för dem som inte har denna törst? Kanske är det så att vi har vissa barriärer att bryta, för att fånga människors intresse för energimätning?

Dessa delar måste man ha klart för sig när vi skall få människor att själva mäta energianvändning. Sedan finns det även några andra punkter som krävs för att vi över huvud taget skall vilja mäta energianvändningen på TVn.

  • Jag vill ha kontroll över min kostnad
  • Jag vill vara delaktig i att minimera klimatpåverkan
  • Jag vill visa att jag bryr mig, jag vill tillhöra den gruppen.

Nu är det skönt att vi har olika energimätare som täcker olika behov, det känns om bilderna ovan visar hur marknaden nu finns för en större målgrupp, både de som vill ha snygga saker i hemmet, och de som vill identifiera sig med tekniskt kunnande, prylar som utstrålar funktion och teknik, avgör själv vilken kategori de olika mätarna tillhör.

Hur påverkar vi beteendet för att skapa ett hållbart samhälle?

Beroende av vem du är, påverkar du klimatet på olika sätt, är du man, kvinna, fattig eller rik, dessa saker styr hur din klimatpåverkan är, det är fastslaget om och om igen, i forskning och i andra studier. Det blir ofta så att vi konstaterar att det finns skillnader, men det är detta vi måste bryta ner, till att förstå vad det är som gör att vi påverkar klimatet mer eller mindre.

Jag påstår att det finns för många bevis och studier på att det är en skillnad, om du är fattig eller rik mm. Det vi vill se mer av är exempel på vad det är som gör att vi kan minska klimatpåverkan, varför forskars det så lite på detta?

När det handlar om teknik är det enklare att finna förklaringar, då kan vi enkelt räkna på hur mycket byggnader kan minska sin energianvändning. Det är faktiskt inte bara byggnader som använder energi, det är människan som använder energi i byggnader, alltså måste vi även förstå människan.

Summan av denna monolog är:

  • Forska mer på hur vi förändrar beteende, inte vilket beteende som påverkar klimatpåverkan.
  • Forska mer på hur människor kan påverkas för att använda mindre energi i sina bostäder, inte hur vi bygger bostäderna.

Tekniken- Människans bästa vän

Jag har en aning att flera av er läsare älskar teknik, inte för att teknik är teknik, utan för att teknik får er att tänka och pilla med saker och ting, den får människor att utvecklas. För vissa personer är en ny mobiltelefon fantastiskt, särskilt i början, då det gäller att utforska. När jag läser att teknik är en av de viktigaste hörnstenarna i klimatfrågan, då blir jag intresserad. När resultatet av detta läsande är att teknik möjliggör klimatförbättringar för att människor kan leva på ett effektivare sätt, då är det härligt.

Jag läste om 21 Eco-visualiseringar, som är ett bra exempel på att skapa intresse och förståelse, genom att använda teknik! Visualisering av klimatpåverkan är ett område jag tror starkt på, klimatfrågan är ännu för obegriplig och opersonlig, detta kan lösas med nya sätt att se på saker.

Det bästa jag kan göra för att minimera klimatpåverkan är;

Skrota bilen, inte skaffa barn eller äta mindre kött? Det finns många sätt för oss att minska klimatpåverkan. I en Brittisk studie har de frågat människor vad det bästa de kan göra för att minska klimatpåverkan är. Svaren är många och av varierande sort, några intressanta delar som lyfts fram är;

  • Tänk dig för när du köper
  • Köp mindre
  • Flyg mindre
  • Bli en miljöaktivist och engagera dig 10 timmar i månaden
  • Isolera mera

Sedan fanns det en som gav svaret nedan, vilket jag tycker summerar det hela på ett bra sätt (skapa en ”snackis”, få människor att vilja debattera frågan, det är pedagogiskt och leder oss framåt).

”Change the minds of those around you. Discuss, argue, debate. Make this a tea break, dinner-table discussion. I suggest that those responding to this article are already doing more than the average – the crucial thing is bring others doing little or nothing into the debate. Everyone I know seems to have a Daily Mail-informed sceptic or denier in their family – but few seem prepared to broach the subject. Yet we can, over time, change the prevailing social mores – smoking being a key example. That should be our aim, one chat at a time.”

Papper eller porslin? Det lilla i det stora!

Klarar en global organisation som fortfarande använder pappmuggar att minska sina CO2 utsläpp med 40 % på tre år? Det är aldrig enkelt att svara på, eftersom företags miljöpåverkan speglas av dess verksamhet. Det räcker att jämföra ett producerande företag med ett kunsultbaserat, de skiljer sig markant på sin miljöpåverkan, och det är olika saker som krävs för att minska denna. En sak är säker, det krävs mycket av teknik och människa!

För er som tidigare läst bloggen så vet ni om min kärlek till jämförelser, senast mellan barn och professorer, idag kör jag vidare med globala företag och dig som dricker kaffe.

För att lyckas med miljöarbetet/ klimatarbetet/ energieffektivisering/ nästan vad som helst, så finns likheter att arbeta med.

  1. För det första, förstå din nuvarande situation och vart du vill komma. vi har detta och vi vill spara 40%. Eller jag använder idag pappmugg och skall i framtiden använda porslinsmugg.
  2. För det andra, använd befintlig teknik på ett innovativt sätt. Effektivisera transporterna eller köp en diskmaskin energiklass AA och minska ner på kaffedrickandet.
  3. För det tredje, säkerställ att personalen är engagerad och känner möjligheter till kontroll och delaktighet.  Visa hur varje individ kan medverka till minskad miljöpåverkan, och ge dem feedback på förändringar! Berätta för dina vänner om att du nu inte behöver sophämtning lika ofta och att du sover bättre.

Det finns vissa som hävdar att pappmuggar är effektivt. Det är många faktorer att räkna med (energi -kol/el/fjärrvärme/sol/vind/vatten/kärnkraft eller återvinns en pappmugg/blir den fjärrvärme eller blir den skräp?), resurseffektivisering bör vinna i längden och därmed göra porslinsmuggen till en vinnare, men det är en stor fråga rent tekniskt! Otekniskt handlar det snarare om att kaffet smakar bättre i en porslinsmugg (Ett argument för att ta kål diskussionen).

Idag är det en viss status, en identifiering att visa att man inte är en slösare, att man är en effektiv och medveten som person. Visst är det lite image med att använda porslinsmugg, kranvatten (kolla restaurangerna), cykel, tåg (gäller inte för er som sporadåker till följd av askan), miljöbil, rättvisemärkta kläder mm. Det är en kedja som idag involverar mängder av människor, en del går ännu längre, de kallas Friganer. Frigan & dumpstring är nya ord för mig, som snarare förknippas 80-talets miljömuppar än dagens klimathjältar som kör miljöbilen Tesla Roadster för att det är coolt!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.